SVT för vänsterradikala för proggrörelsen

En stor del av proggrörelsen, däribland Mikael Wiehe, Med Reventberg, Håkan Lagher, Greg Fitzpatrick m fl,  anklagar i en debattartikel i SvD SVT för att fara med osanning.

I en dokumentär producerad av SVT hävdar de att skivbolaget Nacksving i princip är synonymt med proggrörelsen, något som definitivt inte stämmer. Istället påvisar de med fakta hur Nacksving kom långt efter skivbolagen MNW och Silence, och att de senare motarbetade nästa våg av musik som kritiserade makten; punken.

De skriver bl a;

Filmen ger bilden av att skivbolaget Nacksving i Göteborg i princip är synonymt med musikrörelsen. Dokumentären nämner inte med ett ord att musikrörelsen organiserades och etablerades av skivbolagen MNW (MusikNätetWaxholm) och Silence.

...

Det var dessa två bolag som gav ut och samdistribuerade i dag kultförklarade album med Nationalteatern, Hoola Bandoola Band, Nynningen, Blå Tåget, Samla Mammas Manna, Röda Bönor, Träd, Gräs och Stenar, Sånger om kvinnor med flera, med flera. Merparten av musiken som hörs i filmen kommer ur dessa två bolags produktion.

Det var MNW och Silence som var rörelsens centrum och stod för ett entreprenörskap som ledde till att det verkligen blev en rörelse och inte ett antal independent-skivbolag som så småningom spriddes för vinden eller köptes upp av multinationella skivbolag.

De fortsätter med hur tidningen Musikens Makt flyttade till Göteborg och med en förenklad världsbild satte även punken på undantag, och att de tidigare bojkottade proggrörelsens artister som gavs ut på enligt dem fel bolag;

Redaktionen där drog en skarp skiljelinje mellan de kommersiella skivbolagens produkter och musikrörelsens. Pugh Rogefeldt, Ulf Lundell, Ola Magnell och andra artister som spelade in på ”fel” skivbolag skrevs ner och skribenter som skrev positivt i Musikens Makt om till exempel Magnus Ugglas album sattes i frysbox.

...

När punken exploderade i slutet av 70-talet tyckte han och Nacksving att det var en omedveten och politiskt omogen protest som måste bli ”torr bakom öronen” innan Nacksving kunde tänka sig att distribuera deras singlar. Göteborgspunkarna var inte välkomna i sin egen stad, i stället var det MNW:s och Silence distribution i Stockholm som spred de unga Göteborgsbanden över Sverige. Inget av detta berättar filmen.

När tom proggrörelsens största namn talar om vikten av entreprenörskap, och med fakta visar på hur SVT tar ställning för ett skivbolag som genom en extremt vänsterradikal syn motarbetar de mest framträdande av proggrörelsens musiker, så inser man hur extremt vinklad svensk public service är, och förstår att deras enda hopp att finnas kvar ligger i att bli helt skattefinansierad, något som ALLA partier i Sveriges riksdag märkligt nog ställer sig bakom.

Expressens "nazi-evolution" på Twitter

Under helgen utsattes lågprisvaruhuset Gekås för en hackerattack. Någon hade lyckats ta sig in på deras hemsida och lägga upp symboler från NSDAP, det tyska nationalsocialistiska partiet som upphörde i och med krigsslutet 1945.

För varje normalt tänkande läsare framgick det också med all tydlighet att det inte var nazister som tagit över Gekås hemsidesserver, utan några skämtare. Detta då det bl a fanns budskap som "Skjut heroin och gasa judar!" (skjut heroin = bruka heroin), och att uppmuntra till heroinbrukande inte är något nazister är kända för.

Det hindrade dock inte Expressen från att på Twitter kalla detta "nazistpropaganda" för att få det att framstå som att det var nazister som utfört det.

Efter några minuter upptäckte man dock att det kanske var väl pinsamt för Bonnierimperiets tabloid, så man bytte ingress. Istället kallade man det nu "nazibudskap".

Det var ju dock fortfarande tämligen långt från sanningen, så när man skulle twittra ut artikeln från deras väst-edition av Expressen, GT, beslutade man sig till slut för "nazisymboler", något det ju faktiskt är frågan om.

Expressen och andra medier ifrågasätter tämligen ofta sanningshalten i det som skrivs i sociala medier. Följetonger som ovan beskrivits imponerar dock inte...

Fortsatt vänstervinkling i Ekot

Idag rapporterar Ekot att regeringen ämnar föreslå höjt tandvårdsbidrag, ett krav samarbetspartiet Vänsterpartiet ställt. Jonas Sjöstedt förklarar;

– Vi vet ju att många som har ont om pengar och låg lön, de går inte till tandläkaren, fast de vet att de behöver. Man har inte råd. Det kommer sist, andra saker får komma före. Och vi vill att alla, oavsett inkomst, ska ha råd att undersöka sina tänder och laga sina tänder, och därför dubblar vi tandvårdsbidraget.

Förslaget innebär att tandvårdsbidraget blir som högst 600:- per år för de mellan 23-29 år, eller är över 65, och kan föras över ett år. (1200:- är dock något som inte räcker till att reparera något, men man kan få reda på att man borde.)

Följdfrågan från reportern blir;


Var det här lätt eller svårt att få igenom i förhandlingarna?

Naturligtvis får då Jonas Sjöstedt chansen att förklara hur Vänsterpartiet tappert stridit för detta;

– Ingenting är helt lätt i förhandlingsrummet. Men det här är något som vi i Vänsterpartiet verkligen har slagits för, och nu är vi väldigt glada att vara överens med regeringen om att få göra det här.

Längre fram i Morgonekot är det Kristdemokraternas tur att presentera ett budgetförslag. De vill belöna kommuner som lyckas minska antalet av olika personer inom hemtjänsten en äldre kan möta under kort tid;

– Det är så många äldre som upplever en väldigt stor otrygghet på grund utav att det är så många olika personer ifrån hemtjänsten som besöker dem, säger Ebba Busch Thor, och fortsätter;

– En jämförelse mellan kommunerna visar att allt från fyra till 26 personer dyker upp vid de äldres tröskel. En del äldre säger till och med upp hemtjänsten därför att det är en sådan otrygghet, trots att de behöver den.

Följdfrågan där är dock inte tillnärmelsevis lika mild som till vänsterpartiledaren;

Har du gått ifrån de hårda frågorna som "bomba IS" och hårdare straff till de mer mjuka frågorna?


Det är naturligtvis bra med kritiska frågor till politiker, men nog är det märkligt att de hårda frågorna oftast verkar gå åt ett håll i det bildskärmsskattefinansierade "objektiva och fria" nyhetsprogrammet inom public service.

Ekot: "Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom miljömålsreform"

I dagens Luncheko rapporteras om en klimatreform som Miljömålsberedningen tagit fram. Den ska se till att utsläppen i Sverige minskas och att klimatmålen från Parismötet uppfylls.

Ekot rapporterar också följande; 

Alla partier förutom Sverigedemokraterna ställer sig bakom reformen

Beror detta på att de 'är emot reformen som sådan? Kanske det, men största orsaken lär vara att de inte varit inbjudna till att delta i Miljömålsberedningens arbete.

Ett public service-företag med en rättvis och balanserad bevakning hade naturligtvis istället rapporterat följande; "Sverigedemokraterna har, som enda parti, inte varit inbjudna att delta i Miljömålsberedningen."

Det ska bli spännande att se om Ekot framledes kommer att rapportera att Sverigedemokraterna inte står bakom skärpt lagstiftning om barnäktenskap. Idag rapporterades att de inte heller i denna fråga, som enda parti, är inbjudna att delta.

Ett syskonföretag till Sveriges Radio.

Fotnot: Vänsterpartiet är fortfarande det enda parti riksdagen som har en ledamot dömd för ohörsamhet mot ordningsmakten. Ledamoten har ännu inte ändrat sig i frågan om att han kan tänka sig att göra om det.

Alla röster räknas. Ibland...

När Ukip fick sju platser färre än Liberaldemokraterna i det brittiska parlamentet trots att de fick 1,5 miljoner röster fler i det brittiska parlamentsvalet klagade inte en enda liberal eller socialist.

"Sådan är liberalismen..."

Nyanländas praktik tränger undan riktiga jobb

I dagens Morgoneko rapporteras att nyanlända får praktik inom bl a Kriminalvården. Praktiken ska inte ersätta några jobb utan bara göra sådana sysslor som annars inte skulle bli gjorda.

Detta stämmer dock inte, som så ofta när det gäller sk praktik som är gratis för de som den utförs hos. Kocken Åke Colldén på Mariefredsanstalten erkänner det själv;

"– Det blir mindre arbetsbelastning, blir någon sjuk så klarar vi det ändå."

Kriminalvården har som mål att ha 450 praktikanter fram till slutet av 2018. Projektledaren Helena Lönnkvist hoppas på att det ska övergå i riktiga jobb;

"– Vi vill naturligtvis att det ska bli intresserade av Kriminalvården och så småningom söka arbete hos oss så vi ser dem som en resurs i vårt framtida kompetensförsörjningsarbete."

Frågan är dock varför Kriminalvården ska anställa personer som redan som gratisarbetare ersätter de sjukvikarier som annars skulle träda in? Om detta ställer det licensfinansierade och enligt sändningstillståndet "objektiva" Morgonekot inga frågor. Ett påbud har troligen utgått om att detta endast skall rapporteras i positiva ordalag.

GP låter Lars Ohly komma undan med en lögn

I dagens Göteborgs-Posten intervjuas den förre kommunistiske partiledaren för Vänsterpartiet, Lars Ohly, på familjesidorna inför hans hans  60-årsdag på fredag.
Han säger där bl a att han sökt jobb sedan 2014 utan att få napp; 

"Jag är väldigt förknippad med att företräda Vänsterpartiet, och det kan vara ett hinder för att företräda något annat, till exempel en organisation som inte vill förknippas med ett specifikt parti."

Det är dock en lögn att han skulle behöva gå arbetslös sedan 2014. Liksom alla med politiska förtroendeuppdrag på heltid, likt riksdagsledamöter, landstings- regions. och kommunalråd, hade han rätt till tjänstledighet från det tidigare jobbet som tågmästare på SJ. Han valde dock själv bort att återgå till det jobbet efter avslutat riksdagsuppdrag, ett arbete han varit tjänstledig från sedan 1994.

Till Expressen sade han den 11 januari 2014 att han inte tänkte gå tillbaka till jobbet som konduktör, men skulle träffa VD:n för SJ för att tala om andra jobb;

"- SJ är ett relativt stort företag, med många andra tjänster, så vi kan diskutera det. Men jag är också ute och fiskar efter andra jobb, för jag tänker inte leva på riksdagspensionen."
Uppenbarligen dög inte jobbet som tågmästare under tiden han sökte andra jobb, för än idag går han arbetslös med diverse inhopp som föreläsare eller i diverse nyhetssoffor i TV.

Som nytillträdd partiledare för det i text reformerade Vänsterpartiet var han stolt över att kalla sig kommunist. Hans arbetsmoral hade dock i Sovjet sänt honom till Gulag...